Elin Mikaela Torstensson

Ok, så vi förlorade finalen mot Wesleyan. I år igen. Men den här gången med hela 4-0. Inte vår dag helt enkelt. Och definitivt inte min, jag kunde bara spela de första 20 minuterna, sen ville mitt högerben inte springa mer, vilket ju var sjukt tråkigt. Dels eftersom det ju faktiskt var final (!!) men främst för att Wesleyan är det absolut roligaste laget att spela emot. Dessutom hade jag ju gärna återupplevt detta, hehe.


Hade vi vunnit hade jag åkt till Wal-Mart och gjort en stor poster utav den här bilden. Nu förlorade vi ju, så vi får se hur det blir med det.

Självklart var det sjukt tråkigt att vi förlorade. Hade varit riktigt nice att vinna Conferance, men nu blev det som det blev. Dock var det inte alls lika heartbreaking som förra året, då vi förlorade på straffar. Men då var vinsten så himla nära. Vi var några små centimetrar från att vinna. I år var det ju inte riktigt så...

Men livet går vidare. I måndags var det team-dinner med hela laget.



I tisdags tog jag en sväng till Wal-Mart med Clarissa och Sofia, och hade efterlängtad skypening med Sophie. Igår gick jag och Andrew på Concords uppsättning av And Miss Reardon Drinks a Little. Idag har jag spöat mina klasskompisar i Individual sports och Physical activity i badminton, tvättat och snart är det Grey's, och imorgon åker vi till Clemson, SC, för att hälsa på Sena!!!! Can't wait to see her!!

Avslutar med den här sköna bilden från dagen innan finalen.



Hej hopp!